Det är tufft att leva!

Det är tufft att leva!

Det har varit så mycket som ätit upp min energi de senaste åren. Den jobbigaste biten har nog varit att jag vantrivits så på mitt arbete, samt att jag gick in i väggen pga att jag la för mycket energi och tid på det ideella arbetet på brukshundklubben. Det finns även några mer personliga grejer som jag inte vill skriva om publikt, som fått mig att må dåligt.

Jag har förlorat flera vänner på vägen, det är svårt att förstå hur en människa som är deprimerad fungerar, speciellt när jag själv inte förstått hur illa det varit. Så idag är jag rätt ensam, tyvärr. Jag har aldrig varit bra på att skapa vänskapsband och svårare verkar det vara ju äldre man blir.

Idag känns det ändå som jag är på banan igen. Jag har sagt upp mig från mitt arbete och börjat plugga. Så nice :). Har inte saknat jobbet en enda dag ännu! Tråkigt bara att en del tycker att jag är helknäpp som gjort detta! Varför är det så svårt att förstå att jag vill förändra mitt liv?

Jag försöker bli bättre på att avsluta saker som jag påbörjat och jag försöker hitta tillbaka till glädjen att träna hund. Försöker även hitta nya intressen för att få lite energi och glädje.

Valet att börja plugga har ju gjort att jag fått välja bort andra saker, så som att skaffa en hund till tex. Det är ju tråkigt, men jag vill må bra och det var den vägen jag valt nu som återstod, då jag inte fick det arbete som jag hoppats på och mitt nuvarande arbete inte var något alternativ längre.

Men det är ju så här i livet, man gör val, ibland bra val, ibland sämre val, ibland nödvändiga val. Jag vill må bra och därför är detta nödvändigt för mig!

Livet kommer bita mig i häcken många gånger till, det vet jag. Men jag har lovat mig själv att försöka att inte oroa mig allt för mycket över framtiden, att leva nu och här och försöka göra det bästa!